ἱππαγωγός
όν
A.
carrying horses; esp. of ships used as cavalry transports, πλοῖα Hdt. 6.48; νέες ib.95; ναῦς Th. 2.56, 4.42, Arr. An. 2.19.1; τριήρεις D. 4.16, D.S. 11.3; ἱππαγωγοί alone, Ar. Eq. 599, D. 4.21: Ἱππαγωγός as pr. n. of a ship, IG 22.1623.14.