păpŭla
ae, f.
root pamp-, pap, to swell; in Gr. πομφός; cf. 2. populus
I.
a pustule, pimple, Cels. 5, 28, 18: ardentes, Verg. G. 3, 564: eruptiones papularum, Plin. 20, 7, 26, § 67: rubentes papulas sanare, id. 26, 11, 73, § 120; Vulg. Lev. 14, 56.—Prov.: papulas observatis alienas obsiti plurimis ulceribus, Sen. Vit. Beat. 27.