pannūcĕus

a, um, adj.

pannus

I. ragged, tattered.
I. Lit.: vestis, Petr. 14.—Subst.: pannūcĕa, ōrum, n., rags, Paul. Nol. Carm. 2, 12.—
II. Transf., wrinkled, shrivelled, flabby: māla, Plin. 15, 14, 15, § 52; Cloat. ap. Macr. S. 2, 15: Baucis, Pers. 4, 21; Mart. 11, 46, 3.
Lewis & Short
A Latin Dictionary, 1879
An open-access project